janas

Liten blir stor heter det ju!!
Nu är det dax för Sara att gå på systemet själv.
Tänk när hon fyllde 15 kom hon på moppe ut till oss,
bara för att leka en stund.
En gång åkte hon rollerblades ut oxå.
Otaliga gången hämtade vi henne när vi var till stan
och mamma eller pappa fick hämta sedan.
Första riktiga minnet jag har av Sara är hon nog 8-9 år.
Och vi hade kalas för mej, ganska trångt är det ju här i Lingarö
och hon satt på golvet.
Då kollade hon under ett skåp i vardagsrummet och utbrister:
-Men vad dammigt det var!!
Gissa om jag skämdes så jag kunde farit genom golvet.



(Det är bilder från förra helgen när hon var med till Maråker.)

Hon är nog den jag sms:ar mest.
Ibland får jag dåligt samvete för det, för hon svarar ju jämt, och då fyller jag på hennes mobil...:)
Inte ofta får jag tråkiga svar utan jämt är det possitiva och roliga svar.
Dom otaliga gångerna hon har varit barnvakt får man pracka på henne pengar eller saker.
Och när hon fick körkort så har saaben fått gått väldigt många gånger ut hit!
Den hann gå ganska ofta med storasyster oxå,men när hon flyttade så tog Sara över åkandet.
Och det är nått vi uppskattar mycket. 
Och vi hoppas att hon vet hur mycket hon betyder för oss.
Och att vi uppskattar att hon har tid och ork med oss.
Killarna kan ju vara mer än en handfull men hon fortsätter vilja göra saker
med dom, så dom kan väl uppföra sej ibland ändå då.
Och nu ska dom få följa till Ö-vik och bada med henne och Johan!!!
Det är tur han är van busungar!
Bara tanken tyckte jag var underbar.
Och nu är det bokat och klart.



Nu är det bara nån minut kvar till att hon fyller 20,
men innan jag är klar så har det väl blivit ny dag och ÄR 20!!
Så himmla mycket grattis till Världens bästa Sara.

Kramar från en väldigt tacksam Jana.